snabbtåg

substantiv

1. persontog der kun standser ved få stationer (transportmidler m.m.)

Snabbtåg kallas tåg som går upp till c:a 200 (tvåhundra) km/h eller högre. Förr kallade man snabbtåg för expresståg eller snälltåg (efter tyskans schnell=snabb)

Tog der kører op til ca. 200 km/t eller mere kaldes 'snabbtåg'. Før kaldte man hurtigtog for eksprestog eller 'snälltåg' (efter tysk schnell=hurtig)